Hej hopp!
Sommaren är här, trots att det inte märks alls på vädret, och eftersom jag jobbar är det inget sommarlov än så länge heller. Skolan däremot den är över och i fredags grät jag tills tårarna tog slut kändes det som.
Sista tiden på västerledsskolan med klassresa, cabaré och bal var något av det roligaste jag gjort och det kändes riktigt tungt att lämna allt nu.
Då vi samlades i arbetslaget i fredags kändes det som vilken skolavslutning som helst och att vi om två månader skulle samlas på samma ställe igen. Då ett flertal lärare tackade för tiden med oss så började man däremot inse att det snart var slut och med tårfyllda ögon lämnade vi skolans dörrar för sista gången.
Alla 9or och 8or samlades och vi började gå mot kyrkan. 9orna först. Jag, Frida och Linette som inte hade speciellt promenadvänliga skor lyckades hamna längs bak i ledet bakom alla 8or och då gav vi upp och fortsatte vandringen barfota.
Väl framme i kyrkan satt jag mest och intalade mig själv att inte gråta. Det var lätt till en början men då Sabina sjöng Hallelujah så var det svårt att hålla tårarna inne, men jag klarade det. Stipendium delades ut och Jennifer i min klass fick högst betyg på skolan med sina 12 MVG, så grattis till henne. Jag själv är nöjd med mina betyg då jag höjt mig i 3 ämnen (15 poäng) och till min förvåning fick jag MVG i spanska.
Efter jag sagt hej då till de flesta i min klass så brast det. Tårarna sprutade och först då förstod jag att det faktiskt var sista gången tillsammans med Västerledens bästa årskull - 93orna. En massa kramar och farväl senare satt jag med Mina syskon och Pappa på Kakelugnen och fikade, fortfarande med tårfyllda ögon.
Resten av dagen var katastrof, jag skrattade och grät i stort sett hela tiden och efter lite krångel inför kvällens planer så satt jag mig i bilen och åkte hem till Klara. Julia, Johanna, Elin, Agnes och Klara var redan där och det bjöds på god mat, allsång, dans, och "kortspel". Runt 9-tiden tog jag och Elin bussen till Hummelsta där Tor, Kim och Lisa mötte oss. De hade hittat en mysig stuga där en hel del folk var och kvällen blev faktiskt rätt lyckad, så tack för det folket.

Jag åkte hem vid 1 tiden, och en halvtimme senare satt jag i bilen igen på väg mot Lund. 126 mil och ett flertal timmar senare kom vi hem med en hund - Missy. Världens sötaste är hon, helt klart.

Annars så hare faktiskt inte hänt mycket alls. Jobbade i 6 timmar idag och tror vi spenderade ca 5 av timmarna med att rensa ogräs vilket var rätt drygt om jag får säga det själv. Jag får ju trots allt pengar för det sen så det funkar nog ändå faktiskt.

Nu ska jag krypa ner i soffan. Ett tjockt täcke, en tekopp och en hund i knät - För tillfället blir det inte bättre än så, men å andra sidan så klagar jag inte på det heller. Godnatt iallafall.
Puss på er!
J.