Nu är det exakt en månad kvar till skolan börjar, jag lider bara jag tänker på det. Jag kan knappt förstå att sommaren snart är slut, den har ju knappt börjat känns det som. Tänk att gå upp klockan 7 varenda morgon för att sedan åka iväg till en stor grå byggnad, där man är fast resten av dagen med lärare som gör allt för att plåga en, tills man äntligen får sluta för dagen, för att efter några timmar göra om samma sak igen. Den enda friheten man har är helgerna, då man vet att man inte behöver gå tillbaka dit förrän efter 2 dagars ledighet. Ett helt år av detta.. Det är verkligen inget som jag ser fram emot! Jag får tänka positivt att efter det här året är det slut, jag slipper västerledsskolan och fortsätter iväg till gymnasiet, det ger ju lite mer frihet iallafall. skönt! Fast tänker jag efter är det ändå lite sorgligt, har ju ändå spenderat de senaste 4 åren på västerleden, tagit mig igenom både med och motgångar, så det är klart, det känns ju lite när jag tänker på att lämna det. Men det är ett år kvar, så det tar vi då. Nu ska jag bara göra det bästa av sista månaden på sommarlovet, så att sommaren blir så bra som jag hoppats på. Med tanke på planerna jag har så ser det faktiskt riktigt ljust ut.

J.